Nothing else matters

Jag känner den kalla  vinden blåsa genom mitt hår när jag trycker mitt ansikte mot hans nacke. Jag tjuvkikar framåt bakom hans huvud men stänger ögonen igen. Jag är livrädd men viskar "snabbare" med ett leende på läpparna, men ångrar det samma sekund. Mitt grepp hårdnar runt hans midja och jag känner hur vi accelererar. Jag tvingar mig själv att öppna ögonen och tänker bort min rädsla. Det går så fort. Jag känner hur adrenalinet sprider sig i hela kroppen ut till fingertopparna och inget spelar någon roll längre. Vi skulle kunna krocka, dö, världen skulle kunna gå under men det spelar ingen roll. Det är han och jag mot världen. Ingen dör. Han bromsar in, jag hoppar av, drar fingrarna genom hans hår och kysser honom med ett leende på läpparna. "Tack" säger jag, "precis vad jag behövde".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0