PicturePerfect by Sofie

Idag känner jag för att skriva.



Livet är som en bok. Ju mer man läser, desto mer lär man sig. Man tar livet sida för sida och får reda på mer varje dag. Ibland vill man lägga ifrån sig boken men man kan inte. Man är boken.

Om ett tag kommer man till ett stadie där man tröttnar på boken och vill kika fram ett par sidor. Man beter sig som de äldre i hopp om att få skippa ett par sidor och fortsätta längre fram. Men så funkar det inte. Vissa tycker boken är alldeles för tjock och jobig för att fortsätta läsa, så de stänger den. Det de inte vet om är att det inte går att öppan den igen. Man är ute ur leken.

Om man har tur kommer man till ett stadie där man slutar läsa mellan raderna utan verkligen lägger märke till varje ord. Man tänker över handligar och bläddrar försiktigt. Man går sakta fram men säkra steg. Det är så det borde vara.

Ibland står man still. Man vågar inte bläddra i rädsla om vad man kommer stöta på. Samtidigt går det inte att gå tillbaka eftersom att man bara kan bläddra åt ena hållet. Man sitter och glor med vidöppna ögon på hur alla läser sin bok och uppnår sina mål. Man vill men man tvekar. Man är rädd.

Det vi inte vet om är att boken redan är skriven. Ödet är upplagt och det ligger inte i våra händer. Man borde leva dag för dag och ta allt som händer med ett leende på läpparna. Vem vet, detta kanske är min sista sida, varför inte utnyttja den?

Ibland vet man inte vad man ska göra. Man har två vägar framför sig, men man vet inte vart de leder. Det slutar med att man står helt stilla och tittar på den ena, sen på den andra. Man står still.
Jag står still.

Hade vi bara tänkt på oss själva hade världen redan gått under. Ingen hade märkt det eftersom alla var så självupptagna. Se livet genom dina egna ögon och inte någon annans.
För då ser du alla andra förutom dig själv.




~  *  ~

God wouldn't ever put me to
Something I wouldn't be able to get through.

Man ska inte ge upp. Det är något jag har lärt mig idag. En viktig kunskap i livet är att veta att vad som än händer så fortsätter man att kämpa. Hinder kommer upp hela tiden längst vägen, med de ska inte stoppa en.

Man kämpar tills man ger sig, men man ger sig aldrig.

Vi blundar och drömmer oss bort. Bort till en plats som bara finns djupt i vårat inre. Vi rynkar pannan, suckar och önskar att livet kunde vara en smula enklare. Vi har alla en dröm. En dröm vi tror är omöjlig, men det stoppar oss inte från att drömma. En dröm som bara vi vet om och ingen annan behöver veta, för det är bara vår dröm. Ibland går drömmen i uppfyllelse, men det händer mycket sällan. Men när den väl gör det skapas en ny dröm. Något nytt föds till liv.
Vi lever i en dröm.

Love Me Please




~  *  ~

Ibland vill man stanna världen.
Blunda hårt hårt och när man öppnar ögonen är allt tyst och stilla.
Ibland vill man bara försvinna.
Idag insåg jag att det inte går. Hur hårt man än trycker huvudet mot knäna och tänker "jag finns inte, jag finns inte" så hjälper det inte. Man öppnar ögonen och inser att allt är kvar. Man fäller en tår och tvättar bort sorgen.

Men men, man kan ju alltid hopas.

Seems I'll never wake from this nightmare
I let out a silent prayer:
"Let it be over"

BIG NEWS!
Tänkte bara berätta för er som läser min blogg att den 25:e april söker jag till idol 2009! Jag kan inte ljuga och säga att det är något jag har velat göra i hela mitt liv utan tanken slog mig för bara några veckor sen. Tanken om att jag vill följa mina drömmar och kämpa för min framtid. Alla de som känner mig väl vet att jag älskar att sjunga och för första gången i mitt liv ska jag försöka satsa på det.

Ett stort tack till mina änglar Sascha, Liza och Mickan som har hjälpt mig.
<3