Jag är äntligen lycklig. Ta inte det ifrån mig bara för att du är olycklig.
Burn.
Jag vet hur du känner för jag har varit där.
Jag vet hur ont det gör. Jag vet hur rastlös man blir och går med på allt, bara man slutar tänka. Jag vet hur ensamt det blir. Jag vet hur långa dagarna känns. Jag vet hur svart allting är. Jag vet hur allt man sväljer kommer upp igen. Jag vet hur man försöker springa bort smärtan. Jag vet hur man straffar sig själv. Jag vet hur man tror att ingen förstår. Jag vet hur man hatar alla blickar och kommentarer man får. Jag vet hur man hatar men samtidigt älskar. Jag vet hur allt runt omkring påminner om fel saker. Jag vet hur man hoppas men vet att det bara är en dröm. Jag vet hur man inte kan sova. Jag vet hur man vaknar av att man skriker när man väl lyckas somna. Jag vet hur man känner skuldkänslor när man möter sin mors blick och ser hennes sorg för att hon vet att du lider. Jag vet hur trött man blir. Jag vet hur allt annat försvinner. Jag vet hur det känns att ligga med kinden mot den blöta kudden. Jag vet hur man lär sig att le. Jag vet hur man krossar alla gränser i ett försök att rädda sig själv.
Jag vet hur det känns för jag har varit där.
